Volvo CE påbörjar testning av världens första vätgasdrivna dumperprototyp

Genom att agera på sitt Science Based Targets-initiativ (SBTi) om netto-nollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan till 2040, och driva industrins omvandling mot koldioxidneutralitet, har Volvo CE påskyndat sitt arbete med hållbara kraftkällor.

Förutom batterielektriska lösningar, där Volvo CE redan erbjuder det största utbudet av kommersiella produkter, inkluderar företagets ansträngningar även att utforska potentialen för elektrifiering genom vätebränslecellsteknik. Nu har en viktig milstolpe uppnåtts i och med testningen av världens första dumperprototyp för utsläppsfri drift med vätgasbränsleceller, Volvo HX04.

Carolina Diez Ferrer, Head of Advanced Engineering Programs på Volvo CE, säger: "Vi uppfann världens första ramstyrda dumper för mer än 55 år sedan, och vi är glada och stolta över att återigen driva förändring med detta koncept för bränslecellsdumprar. Även om den är en tidig prototyp kommer denna innovation att ge värdefulla insikter om vätgasens möjligheter i energiomvandlingen tillsammans med batterielektriska lösningar. Vi tror att genom att utforska flera tekniker och arbeta i partnerskap kan vi skapa den bästa vägen framåt för att minska koldioxidutsläppen i anläggningsbranschen."

Att driva förändring genom partnerskap

Volvo HX04 är resultatet av ett forskningsprojekt som pågår mellan 2018 och 2022, med finansiering från FFI, ett nationellt samarbete mellan Innovationsverket VINNOVA, Energimyndigheten och Trafikverket, för att stödja hållbar fordonsstrategisk forskning, innovation och utveckling. Partners inkluderar Volvo CE, RISE Research Institutes of Sweden, som tillhandahöll specialistkompetens inom utveckling av drivlinor och säkerhet, och PowerCell Sweden, en utvecklare av bränslecellsbaserade väteelektriska kraftlösningar.

Utvecklingen och byggandet av den sexhjuliga prototypen har till stor del skett vid Volvo CE:s anläggning i Braås, Sverige – samma plats där ”Grus-Kalle”, världens första ramstyrda dumper, föddes redan 1966, vilket gav Volvo HX04 smeknamnet " El-Kalle”. Ingenjörer vid Teknikcentrum i Eskilstuna, Sverige, har bidragit med mjukvaruutveckling och kunskap som samlats in genom dess testlabb för bränsleceller. Även om det inte är kommersiellt tillgängligt, kommer värdefulla insikter från konceptet oundvikligen att underlätta framtida produktion.

Tankstation för vätgas

Infrastruktur för vätgas är fortfarande under utveckling, vilket innebär att tankning av Volvo HX04 är en viktig aspekt att lösa i projektet. Shell installerade en toppmodern vätgastankstation på Volvo CE:s testbana i Braås. Både Shell och Volvo Group är grundande medlemmar av H2Accelerate, ett samarbete mellan företag som arbetar för att främja villkoren för utrullningen av vätgaslastbilar i Europa.

Oliver Bishop, Shells General Manager för Hydrogen Mobility, säger: "Att tillhandahålla bränsleinfrastrukturen för detta innovativa projekt gav Shell möjligheten att demonstrera vår tekniska förmåga inom vätgas och gjorde det möjligt för oss att stödja en av våra viktigaste globala samarbetspartners i att ta ytterligare ett steg framåt i deras koldioxidreducerande resa, som går till hjärtat och syftet med Shells Powering Progress-strategi.”

Hur det fungerar

Bränsleprocessen för vätgasfordon är snabb – Volvo HX04 laddas med 12 kg väte på cirka 7,5 minuter, vilket gör att den kan köras i cirka fyra timmar. Bränsleceller fungerar genom att kombinera väte med syre och den resulterande kemiska reaktionen producerar elektricitet som driver maskinen. I processen producerar bränsleceller även värme som kan användas för uppvärmning av hytten. Bränsleceller avger bara en sak – vattenånga.

I princip fungerar en bränslecell ungefär som ett batteri förutom att den genererar sin egen elektricitet från vätet ombord vid behov snarare än att laddas från en extern källa. Fordon med bränslecellsdrivlinor har en drifttid, räckvidd och bränsletid som liknar den för förbränningsmotordrivna fordon.

Medan batteridrivna fordon och biobränslen är kommersiellt tillgängliga idag – som mer hållbara alternativ till diesel – förväntas kommersialisering av vätgasdrivna maskiner inträffa under andra halvan av detta decennium.